Hemma från promenaden

Nu har vi kommit tillbaka från våran promenad. Väldigt vackert att gå längs kanalen. Dessutom i bara linne, det är verkligen vår på riktigt nu!

För mig gick det ganska bra att gå, jag hade mina asic skor på mig så det blev rätt stöd för fötterna. Men det är självklart att det kändes fast ändå mycket bättre. Det går framåt och jag är så himla glad för det.


Klockan 02.35

Ja.. Klockan är rövmycket och jag har sovit typ 1 timma sen vakna jag och skulle kissa. Upptäcker då att jag fått besök av herr urinvägsinfektion. Jag tycker det inte st helt okej att hålla mig vaken när det är mitt i natten.. Jag har lixom varit valen nu i snart 2 timmar pga av det. Hatar att man känner sig kissnödig trots att man nyss vart på toa.

Urk...


Iväg

Nu har jag motvilligt gått upp tidigt och detta för att jag nu är påväg till baddängträningen.

Hörs sen!


Nålen satt

Nu väntar jag bara på infusionen. Sitter och pratar med min fining till sambo :)


Då var det dags igen

Då var det dags för medicinering igen, femte gången idag. Och det börjar gå år rätt håll, så himla skönt. Är så trött på att ha såhär ont..

Hörs när jag kommer fram!


Hos kusin

Sitter här hos min kusin och hennes lilla Sammy. Käkat melon och nu väntar kinder egg.


Vaken

Jag har precis duschat och nu ska jag käka lite frukost och sådär. Sedan om ca 40 min kommer min mamma hit och då ska vi till sjukgymnasten. Blir lite spännande och se vem det är som jag har. Jag har ju inte haft någon sjukgymnast här där jag bor nu. Har alltid haft i Alingsås.

Sedan är det lite andra saker vi skall göra. Men nu, frukost :)

Ser ni vad underbart väder vi har här idag? Jag klagar definitiv inte :D


Alltid trevligt med migrän

Idag vaknade jag vid 03 och det gick
Inte att somna om, till slut så somna jag och vaknar men världens migrän. Fy för det säger jag bara.. Och axeln lever sitt eget liv och lyssnar inte på mig minsann.
Så som ni förstår så blev det tyvärr ingen träning för mig idag, kunde inte åka med migrän eftersom jag kräktes av den med. Bläää..

Nu är det nåågot bättre men absolut inte helt. Idag ska vi städa hela lägenheten så jag hoppas verkligen att det släpper snart. Sedan ska vi till mina svärföräldrar :)


Hörs !


Förlåt för en kass bloggdag

Jag har inte varit på nå bra humör idag, jag har haft jätteont. Antagligen så beror det på skit vädret som vi fått. Hade äntligen börjat känns att axeln började smått ge med sig men nej då kommer ett jävla snöväder.

Skriver imorgon igen!


Tens värme och kyla

Ja nu får jag nästan all behandling samtidigt. Jag ligger och får tens på ena axeln och länryggen sedan har jag kyla på båda knäna eftersom dom är svullna och till sist värme på andra axeln.

Jag älskar tens!

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg">https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg%3C/a%3E%3C/a%3E%3C/a%3E">https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192687015.jpg" class="image">


Alltid lika kul

Alltid lika kul när mina små blodkärl spricker. Dom har en förmåga att göra det, detta utan att jag ens slagit i mig. Inte så läckert att springa runt med massa fula blåmärken över allt. Dom spricker t o m på fingrarna och där gör det jävligt ont, kan i vissa fall höra eller kanske med känna ett knäpp ljud.

Med detta säger jag god natt, imorgon väntar en dag proppad med träning :)

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3198405/images/2012/pic_192632354.jpg" class="image">


Taxi

Då sitter jag tidigt som ottan, i taxin. Hatar när den kommer så jäkla tidigt, jag får ju inte sova som jag vill. Jag får helt enkelt sova när jag kommer fram ;)


Ångest

Jag har nu suttit i min jävla skitstol i 3 jobbiga månader. Jag är så sjukt less på det nu och vill ingen annat än att komma ur den men tja.. koppen vill väl annat antar jag. Livet är så orättvist, varför ska vissa behöva lida medans andra bara glider? Är det rätt? Nej..
Vi som är sjuka ska behöva leva på minimum för kan man inte jobba så får kan inte heller leva, så ser jag Rainfeldts motto är. Att man blir sjuk och har svåra smärtor är ingen kan direkt väljer, jag vet att jag skulle nästan kunna döda för att få vara frisk. Okej det kanske var och ta i för jag är ingen mördare såklart, men man skulle kunna göra nästan vad som helst för att slippa. Slippa behöva kämpa varje dag för att orka med en heldag, att inte somna för man inte orkar.
-
Jag känner just nu väldigt stor ångest för min sjukdom, jag känner inte igen mig själv. Jag hatar mig som jag är nu, ingen ork och en vikt uppgång på snart 20kg. Det är inte jag, jag vet inte vem jag är just nu.. Allt jag vet är att jag hatar den jag blivit. Det känns som om jag låtit sjukdomen ta över mig. Förr var jag en glad tjej som alltid hade tid för allt och alla, förr tränade jag och var smal. Idag är jag större och har noll ork till vänner. Det är hemskt att jag inte umgås med mina vänner men saken är den att jag orkar verkligen. Jag är så himla trött hela tiden, hur mycket jag än har sovit.
Jag känner mig som en tragisk och patetisk människa som bara ligger i soffan när jag inte är på sjukhuset och tränar. FAN!!!!!!
-
Sjukdomen medför så jäkla mycket mer än bara smärta för smärtan kan jag leva med, det gör mig inget. Det är allt annat, att inte orka någonting och sitta och lipa utan att jag är ledsen att vara på skithumör bara för att jag inte orkar. Man blir helt enkelt depprimerad, men är det så konsigt? Egentlingen inte, man lever ändå med en kronisksjukdom.
Det är väl ingen som vill vara med en tjej som sitter i rullstol och inte orkar gå ut på krogen på helgerna.
Min sjukdom har ändrat mig på senare tid.. Jag är inte lika glad längre och det är något jag märker väldigt mycket. Det är så mycket jag vill kunna göra, jag vill jobba, jag vill kunna festa med mina vänner på helgerna och jag vill kunna spinga. Allt det där och lite till.
-
Att ha en sjukdom är inte bara smärtan.. Man kan inte vara positiv varje dag, året om. Jag orkar bara inte mera, skitsjukdom!!!! Jag har aldrig klagat på mig sjukdom, inte för något utanför min familj.. Nu har jag.. Förlåt.
Igen, förlåt..

Vår underbara säng

Nu när vi kommit hem igen så passade jag på att ta ett kort på den nya sängen. Den helt underbara sängen som jag är så himla glad över att vi köpte. Det var definitivt värt pengarna, än så länge. Jag menar allt på bilden fick vi för 10.500 drygt, hur bra pris som helst. Det var 25% så egentligen kosta den något mer men ändå. Tacka vet jag småbutiker!

En fråga till er, vem tycker ni ska åka ut ur BB-huset? :)


Promenad

Det blev en promenad iaf dock inte i skogen då. Utan på asfalt i rullstolen, skönt att komma ut lite när det är så fint väder. Man ska inte miss det bara för att man har ont :)


God morgon!

Då har jag vaknar hemma i min egen säng igen. Efter en väldigt roligt och efterlängtad helg så är det dags att gå till baka till verkligenheten. Imorgon börjar jag ju på den träningsperioden på sjukhuset som jag talat om en del, imorgon behöver jag inte vara där förens 9.30 annars är det 9.00 som gäller. Det kommer bli sjukt jobbigt att gå upp såpass tidigt eftersom jag inte haft något sånt krav på nästan 3 månader nu. Samtidigt kommer det att bli väldigt skönt eftersom då kommer jag komma in i en verttig vardag där jag går upp i tid och lägger mig i tid. Så jag ser fram emot det trots att det lär bli jobbigt dom första veckorna :)
Hörs senare!

Livet är inte en dans på rosor..

Jag har lärt mig, tack vare min sjukdom att livet inte är en dans.. Det är jävligt tufft om man måste vara stark iaf utåt sett. Det är inte alltid lätt heller, många ser mig som en stark och positiv tjej. Många tror att jag alltid är glad och sprallig, så är det verkligen inte.

Att ständigt leva med värk kan vara ett rent helvete ibland och vissa dagar vill jag inte ens gå ur sängen. Att jag är så positiv som jag är (många gånger) tror jag beror på att jag har sett så himla mycket värre. Jag vet att det finns värre smärtor än att ha ont i lederna. Jag jobbar (innan sjukskrivningen) på en vårdavdelning där vi hade mycket coloncancer patienter, jag träffade väldigt många patienter som var så positiva trots sin cancer. Det gör att jag ser att människor som har det värre än mig kan ändå vara glada!
Jag vet att livet kan ändras så himla fort och då vill inte jag tillbringa den tiden man har genom att vara sur och arg för att jag har en reumatisktsjukdom. Ja, visst jag sitter i rollstol mycket på vintrarna men jag vet att jag kommer ur den. Fast ibland vill jag verkligen bara ligga ner och skrika så högt jag bara kan och låta tårarna rinna för jag känner att det inte är rättvist. Det är inte rättvist att någon ska behöva ha ont eller liknande.
Jag känner att det är viktigt för alla att låta sig vara ledsen ibland och vara arg och förbannad, det är helt okej. Jag har min sambo som får stå ut med mycket, jag kan vara flyförbannad på honom fast jag egentligen inte är det. Då är det min sjukdom som tar över och jag vill inte säga det. Jag vill inte vara den som klagar, det är något jag måste lära mig att det faktiskt är okej att klaga ibland. Då vet han vad det handlar om, att det är att jag har ont och inte att han har gjort något fel.
Så säg till er själva att det är OKEJ att gråta det är okej att vilja kasta saker från fönstret och det är okej att ligga kvar i sängen ibland.

image description
nu ska jag unna mig en varmt bad :)

Mitt sjukt svullna finger

Ser ni mitt långfinger? Inte dåligt svullet, första tiden till min läkare var 9februari. Kul att vänta i 58år.. Eller inte..


Fy tusan

Idag är ingen bra dag för mig och min kropp. Som ni säkert sett så har det vari typ snöstorm ute = DÅLIGT för lederna. Jag har jätte ont i mest ryggen, det är t o m svårt att andas djupa andetag. Det är dagar som dessa som gör att jag verkligen hatar min sjukdom.
Jag och den är definiivt inte vänner, då hade den verkligen inte satt mig i rullstolen eller sjukskrivit mig. Ja eller överhuvudtaget satt sig fot i min kropp. At vara sjuk är inte bara jobbigt och påfrestande för mig själv utan även min närhet.
Det är inte bara jag som drabbas även om det är jag som får leva med smärtorna. Men min sjukdom är så mycket större än bara smärta, det är ilska och frustration. Jag kan bli arg för det mest löjliga sakerna, som inte ens är relevanta. Det är då viktigt för mina anhöriga att veta att det är inte på dem jag blir arg, många gånger. Många gånger är det min sjukdom och att jag ar så ont att jag inte veta vart jag ska ta vägen. Att vara anhörig kan inte heller vara lätt. Det blir mycket att jag måste förlita mig på dem, att köra mig, hjälpa mig på med kläderna, hjälpa mig att duscha (när det är som jobbigast), laga mat, diska och städa. Jag kan kanske städa max 30 som det är idag, sedan gör det för ont och jag måste sätta mig.
Min sambo kan inte ha det lätt. Jag tänker på det många gånger och försöker påminna honom över hur glad jag är att han ställer upp. Det är inte alla 20-åringar som hade gjort det. Många hade nog stuckit för längesedan! Jag är så himla glad att jag fick lyckan och träffa honom, att jag fick träffa någon som stöttar mig och hjälper mig så mycket som han gör! :) Jag hoppas snart att den nya medicinen hjälper mig, att jag kan få vara lite mer fri och spontan :) Vi har hittat vår säng oxå, inte i våran prisklass men vi får helt enkelt vänta lite till.
Om ingen frivillig vill ge mig 14 000:- ;) haha skämt och sido.
Nu är det mat!

Förklaring

Här kommer min lilla förklaring till varför jag aldrig skrev mer i fredags eller lörsdags.
Det var så att jag hade verkligen inte tid i fredags, var ju som sagt på min systers examen och sedan viadre till min kompis som fyllde 20år. Jag vill inte vara otrevlig och sätta mig att blogga. Jag hoppas att ni förstår det. Sedan i lördags så vaknade jag och var verkligen på en jävla skithumör, om man får uttrycka det så.

Som ni även vet så har jag min reumatism som går min på nerverna just nu, jag är sjukskriven fram tills 31mars som det ser ut nu. Jag har kort och gott så himla ont i kroppen att jag inte orkar sätta mig vid datorn och skriva. Jag tycker verkligen att det är roligt att ni är såpass många som läser min blogg och jag vill verkligen uppdatera mycket för er skull. Men ni vet kanske hur det är att ha migrän typ? Inte alls samma sak men där har ni oxå en djävulsk smärta. som tack och lov går över. Det gör inte min smärta som det är nu.

Jag vill inte vara grinig och så i bloggen utan  jag vill framstå som den glada person jag är utan min sjukdom, tyvärr så tar sjukdomen över ibland. Det är sånt man lär sig leva med.

Nu fick ni en kort förklaring till varför jag inte har uppdaterat så bra. Nu ska jag lägga mig i soffan och ta det lugnt.


Tidigare inlägg
RSS 2.0